Utskriftvänlig version
Skötsel av marsvin
Marsvin är personliga, pratsamma och lätta att få tama. Att ligga i ett varmt knä är jättemysigt och de kan t.o.m. uppskatta
att bli klappade. Alla vill väl att de egna husdjuren skall trivas och då måste vi veta hur de lever i frihet.
Innehåll:
Marsvin lever i flock
Upp
Djur som lever i flock måste hållas tillsammans med djur av samma art för att ska kunna må bra och trivas. Marsvin är typiska flockdjur och behöver alltså individer av samma art för att kunna kommunicera, vilket är det viktigaste i ett marsvins liv jämte maten förstås! Marsvin skall alltid vara minst två. Det går utmärkt att ha både hane-hane eller hona-hona. Man kan inte hålla hona-hane tillsammans hela tiden för honan klarar inte att ständigt vara dräktig och samtidigt dia ungar, vilket skulle ske om honan och hanen ständigt levde tillsammans.
Vad vi äter
Upp
Vilda marsvin äter gräs och andra växter som finns i deras naturliga miljö i Sydamerikas gräs- och buskområden... och de äter hela dygnet.
Sällskapsmarsvin skall ha fri tillgång på hö av god kvalitet som fylls på varje dag. Det är höet som marsvinen ska äta sig mätta på och det ska serveras direkt på burgolvet. Höhäckar skall man inte använda. Det är onaturligt och ger inte den stimulans som hö på burgolvet ger. I det kan de gömma sig , krafsa runt och välja ut de godaste delarna. Dessutom har det hänt många olyckor där marsvin fastnat med benen i höhäckar. Marsvin ska dagligen få tex en morot och ett blad salladskål eller vitkål. De bör få både ”röda och gröna grönsaker” varje dag. Variera med andra grönsaker (persilja, broccoli, blomkål, kålrot, majs m.m.) och frukt. Melon, tomat, gurka samt plock- och isbergssallat får anses som godis eftersom näringsinnehållet i dem är lågt. Marsvin kan, liksom människor, inte tillverka eget C-vitamin utan måste få i sig ca 10 mg/kg kroppsvikt genom fodret varje dag. Bäst är att ge C-vitaminrika grönsaker. Visserligen finns det vitamintillskott i olika former att tillsätta i dricksvattnet eller fodret. Problemet är dock att efter endast några timmar är C-vitaminet i dessa produkter förstört av syre, ljus och klor i kranvattnet. Tillsätter man C-vitamin i vattenflaskan kan man få lite längre hållbarhet genom att trä en svart lastpåse över flaskan. C-vitamin i brustablettform ska man aldrig ge eftersom det kan orsaka urinsten. Saltsten ska man heller aldrig ge av precis samma skäl. Kraftfoder kan man ge i form av pellets med låg kalciumhalt (Oxbow’s Cavy Cuisine, www.chalimac.se), hel havre, kornkross eller kli och vetegroddar blandat med lite vatten till en gröt. Ge max en halv deciliter kraftfoder om dagen. Tänk på att fröblandningar och marsvinsgodis ofta innehåller mycket fett och därför ska undvikas eller endast ges som godis. Marsvinet skall få sin huvudsakliga näring från hö och grönsaker. På sommaren finns en mängd godsaker att plocka ute i naturen. Favoritmat brukar vara gräs, maskrosblad och klöver. Prova gärna fler örter som t.ex. daggkåpa, groblad, röllika, tussilagoblad och kirskål (kers). Tänk på att inte plocka maten för nära trafikerade vägar eller där hundar rastas.
Marsvin är bytesdjur
Upp
Eftersom marsvin är bytesdjur och måste kunna gömma sig vid fara behöver de hus i buren. Ett hus till varje marsvin gör att de kan känna trygghet när de vilar sig eller om de vill dra sig undan om något oroat dem. Det är en myt att marsvin inte ska ha hus första tiden i det nya hemmet. Marsvin vill alltid ha tillgång till hus!
I vilken miljö och över hur stora ytor rör sig djuren?
Upp
Marsvin i frihet lever i en gräs- och buskmiljö och gömmer sig i gropar under buskar eftersom de inte gör några bon. De är i rörelse en stor del av dygnet och som mest aktiva morgon och kväll.
Sällskapsmarsvin behöver en alltså en stor bur! Det är lätt att bygga en bur själv. Man kan ha tre hela sidor och en framsida med nätlucka. Använd nät med kvadratiska maskor. Den bur som finns i handeln och lämpar sig för marsvin är 120cmx60cm. Även 100x50cm burar fungerar bra men då enbart för två marsvin som får gott om tid att springa lös på golvet och dyl. På botten av buren lägger man kutterspån. Om det bildas beläggningar på burbotten på de ställen där marsvinen kissar mest, så kan man lätt få bort dessa med lite ättiksprit eller citronsya (matvarubutiken). Skölj sedan noga med vatten.
Marsvin behöver komma ut dagligen för att få undersöka omgivningen och få möjlighet att röra på sig ordentligt. Särskilt unga marsvin gör ofta krumsprång och rusher hit och dit av pur livsglädje. Marsvin kan hållas i öppen bur så att de kan gå ut och in i buren som de vill. De blir ofta rumsrena. På deras sovställen under bokhyllor, bord eller var de väljer att vila, lägger man plast, tidningar, alternativt plastad frotté och en vetbed (luddig filt som finns i hundaffärer) eller en bit fleecetyg. Är marsvinen lite skygga i början kan man lägga ut lite godis här och var på golvet och ställa ut deras hus så att de får gömställen de känner igen. Vill man se till att marsvinen av säkerhetsskäl inte kan springa runt i hela huset/lägenheten så kan man bygga en stor ”hage” t ex en isärtagbar ”ram” av träplankor med magneter eller hakar och öglor i ändarna. Då kan denna stuvas undan när marsvinen inte är ute. Det finns även mindre smådjurshagar att köpa i vissa zoo-butiker. Har man inte en hage till marsvinen kan det vara bra att skydda elektriska sladdar med sladdsamlare eller plaströr.
Marsvin är tropiska djur och kan därför inte bo utomhus som kaniner. De kan däremot vara ute dagtid på sommaren. Uteburen skall ha lock och solskydd. Lock för att skydda dem mot hundar, fåglar andra djur som kan vara intresserade och närgångna. Solskydd för att marsvin måste kunna komma undan solen då de kan lätt bli överhettade.
Sjuka marsvin
Upp
Ett marsvin som äter mindre än vanligt och är lite stillsamt, kanske med lite burrig päls, måste genast behandlas för att kunna räddas. Eftersom marsvin har väldigt hög ämnesomsättning blir de mycket dåliga om de inte äter eller får i sig vätska på så kort tid som sex timmar till ett dygn. Vänta aldrig med att kontakta en veterinär som är marsvinskunnig, en erfaren uppfödare eller kontaktperson för Svenska Marsvinsföreningen. En vanlig dödsorsak hos marsvin är lunginflammation. Tecken på lunginflammation kan vara mycket diffusa (se sjukdomssymptom i början på stycket). Andra vanliga åkommor är ögoninflammation, problem med urinvägar och abscesser (varbölder). Urinsten, njurproblem, urinvägsinfektioner är mycket vanliga orsaker till veterinärbesök. Undviker man vanlig pellets (med hög kalciumhalt, >0,8 % kalcium) samt fett- och proteinrika marsvinsblandningar så slipper man oftast problemet. Det finns en pellets som heter Cavy Cuisine (Oxbow), som är anpassad för vuxna marsvin. Den innehåller lägre kalciumhalt samt har en bra balans mellan kalcium och fosfor. Dessa egenskaper gör att marsvin inte lika lätt bildar urinsten. Om dina marsvin piper (liksom kvittrar eller visslar) när de kissar eller om urinen är blodblandad måste du uppsöka veterinär. Däremot kan marsvinens urin färgas mörkt orange när de äter mycket maskrosblad. Rödbetor och andra röda grönsaker/frukter kan också färga urinen.
Matning av sjuka marsvin
Upp
Sjuka marsvin kan inte leva på morotspuré och vatten! Semper komplett näring eller Fortimel näringsdryck är lämpliga att mata sjuka marsvin med. De finns på apoteket. Nu finns även Critical Care (Oxbow) hos veterinärer. Det är ett pulver som blandas med vatten och är speciellt framtaget för sjuka marsvin. Ge lite Dofilus (matvaruaffärer) eller en kapsel med Acidofilus-bakterier (finns i hälsokostbutiker) varje dag för att hålla tarmfloran i trim. Man kan mixa lite grönsaker och blanda med hövatten (silat vatten från hö som legat i vatten över natten). Dr Kousa vete- eller risdiet, som finns i vanliga livsmedelsbutiker, är bra att blanda näringsdryck/mixade grönsaker med för bättre konsistens och lite fibrer. Du kan också köpa fibertabletter och krossa dem i en morteloch blanda i näringsdrycken. Glöm inte extra C-vitamin (bäst är askorbinsyra – ren C-vitamin som finns i matvarubutiker)
Ohyra
Upp
Marsvin kan få kvalster, löss och mycoser (svampangrepp).
Pälsätare ser ut som små vita ålar som rör sig i pälsen. De badas bort med Dermocan (ett ohyreschampo) eller behandla med Exner (helt giftfritt) som finns att köpa i zoobutiker.
Sellnick är ett skabbkvalster som inte kan ses med blotta ögat då de lever under huden. Marsvinet kliar bort pälsen och biter ibland upp sår. Drabbade marsvin behandlas med Ivomec vilket är receptbelagt. Ivomec kan ges både under huden (subkutant) och i munnen (oralt). Observera att marsvin under 5 veckor aldrig bör ges Ivomec oralt.
Static lice är också ett kvalster som lever i pälsen på marsvinen och ser ut som mjäll eller små prickar som ofta sitter runt bakdelen. De kan se ut som små ovala pärlor uppträdda på pälsens hårstrån, liksom pärlor på ett snöre. De kan vara svåra att bli av med, men är inte farliga för marsvinen, så tag den tid som krävs. Acceptera dock inte att static finns på marsvinen utan att göra något. De medför obehag genom att det kliar i pälsen. Bada igenom hela pälsen med Exner. Den fungerar så att den kväver kvalstren genom att täppa till deras andningsvägar. För marsvinen är lösningen ofarlig och behöver inte badas bort. Man kan också prova att bada i Dermocan eller spraya med Frontlinespray (Apoteket).
Gemensamt för alla behandlingar ovan är att de ska upprepas 3 ggr med 7 dagars mellanrum. Sanera samtidigt bur och omgivningen marsvinen rör sig i. Behandla alltid alla marsvin som bor eller vistas i samma rum.
Svampangrepp finns i olika former, allt ifrån den ofarliga munsvampen som vanligtvis orsakas av sura frukter till den mer allvarliga ringormen som kan smitta till/från människor och andra djur. Kontakta erfaren marsvinsuppfödare eller smådjursveterinär så får du hjälp att hitta rätt behandlingsform.
Tandproblem
Upp
Marsvin kan vid ettårsåldern få problem att tugga födan. Det rör sig då oftast om ärftligt bettfel. Kindtänderna får utskott eller växer fel så att tandytorna inte möts. Marsvin kan också drabbas av förvärvade tandfel genom att de äter för lite hö/gräs. Matvägrar marsvinet, tuggar långsamt, spottar ut mat eller slutar äta hö måste man undersöka marsvinet hos veterinär. Håll koll på att marsvinen inte äter mindre än normalt – det är alltid en varningssignal om intresset för mat minskar. Ett bra sätt att i tidigt stadium upptäcka t.ex. tandfel är att väga marsvinen (på liten hushållsvåg) en gång i veckan. Kontakta veterinär om marsvinet börjar gå ner i vikt. Marsvin kan slå av framtänder och kan då inte gnaga på morötter och hö. Tänderna växer ut på en vecka, men måste kanske klippas lite för de inte ska växa ojämnt. Det kan man göra med en sidavbitare av liten modell. Se till att det inte blir några vassa piggar när du klippt genom att fila ”klippytan” med en nagelfil om det behövs.
Utskriftvänlig version